Vad är Web3? Vilka exempel finns? Och är vi tillbaks på ruta ett?

Web3 är begreppet för ett nytt framväxande och mer öppet internet där makten och den ekonomiska vinningen flyttas från big-tech till individen. En nästa generation av appar, spel, sociala medier och tjänster där giganter som Facebook och Google ersätts av alternativ som bygger på blockkedjor som grund. En utveckling som bland annat utlovar en mer rättvis värld.

Ren utopi eller ny verklighet?

Huruvida Web3 på allvar kommer att slå vet vi ännu inte då vi befinner oss i dess tidiga skede. Det vi dock kan konstatera är att stora summor riskkapital har investerats och att en mängd talangfulla, ambitiösa och kreativa själar anslutit sig.

Förutom kapital och talang finns en motiverande och gnistrande bild av vart utvecklingen är på väg.

Förespråkare menar att vi de kommande tio åren kommer att få se en explosion av tillit där blockkedjor – eller Distributed Ledger Technologies (DLT) – hjälper oss att jobba mot gemensamma mål. Där individer (snarare än företag) belönas för sina insatser. I den ljusa visionen hittar vi en mer jämlik kapitalism och rättvisa som följd. I förlängningen kan den grundläggande teknologin även förändra hela vårt ekonomiska och sociala system där traditionella mellanhänder kapas och värdekedjor förändras. Maktstrukturer lika så.

Som alltid finns även de som snarare varnar för utvecklingens baksidor. Den vanligaste kritiken så här långt har handlat om att kryptovärldens anomymitet underlättar för kriminalitet. Och att dagens metoder för att verifiera transaktioner konsumerar stora mängder energi (något som i skrivandets stund håller på att förändras i och med övergången till mekanismer som proof-of-stake och proof-of-history). Varnande flaggor hissas också kring att denna ”anarkistiska teknologi” kommer att göda parallella samhällen där traditonella auktoriteter förlorar i kontroll. Där lön för arbete utbetalas i kryptovalutor och dess mottagare struntar i att redovisa sina inkomster och betala skatt. Och så vidare.

Som i så många andra fall kommer vi förmodligen både att kunna åtnjuta uppsidor samtidigt som vi kommer behöva hantera nya typer av utmaningar. Den eviga digitala paradoxen.

Men vad är då Web3 lite mer konkret?

En idé från 1960-talet blir verklighet

Idén kring distribuerade kommunikationsnät har funnits länge. Bilden här under är skapad av den amerikanska ingenjören Paul Baran år 1962 med distribuerad logik, Distributed (C), längt till höger i bilden.

Det är dock först nu som nöten till hur spindelnätmodellen ska byggas i praktiken är knäckt. Och det är först nu som den kringliggande tekniken är redo att på allvar ta fart. Förenklat kan vi säga att utvecklingen så här långt har skett i tre faser:

Fas 1: Kryptovalutor
Fas 2: Smarta kontrakt & tokens
Fas 3: Web3

Den första fasen såg dagens ljus år 2009 i och med lanseringen av bitcoin. Bitcoin var revolutionerande i sig, men ”bara” utformad för att vara en alternativ valuta.

2015 påbörjades andra fasen i och med lanseringen av Etherium. Etherium är en kryptovaluta i grunden, men samtidigt fundamentalt annorlunda. Nu adderades smarta kontrakt och tokens – och därmed möjligheten till en programmeringsbar blockkedja.

“Ethereum is for more than payments. It's a marketplace of financial services, games and apps that can't steal your data or censor you.”
– etherium.org

Nu har vi gått in i den tredje fasen, Web3, där kreativa produkter och tjänster byggs ovanpå den distribuerade infrastrukturen. Något som just nu exploderar.

Web3 är alltså inte samma sak som kryptovalutor. Snarare utgör kryptovalutor infrastrukturen som Web3 nu byggs utifrån. Och där smarta kontrakt, tokens och coins hjälper oss att skriva regler och utforma incitament. Här kan du läsa mer om dessa buzzwords relaterade till Web3.

Den nuvarande fasen för Web3 har jämförts med internet i slutet av 1990-talet. På samma sätt som det i princip var omöjligt att 1997 förutspå saker som appar i smarta mobiltelefoner så är det omöjligt att idag förutsäga vilka produkter och tjänster kreativa människor kommer att bygga i ett framväxande universum av Web3.

Exempel från idag

Det vi dock kan göra är att titta på Web3-lösningar som finns idag. Några av de mer populära är Open Sea, Axie Infinity, Brave och Mirror. Plattformar som vi både kan komma åt via våra desktops och som dAppar (distribuerade appar).

Open Sea

Open Sea är en av de första och största marknadsplatserna för NFTs. Här kan konstnärer sälja sin digitala konst och vi andra köpa dessa via våra kryptoplånböcker. På plattformen finns objekt i alla olika prisklasser. Förutom konst kan man på OpenSea bland annat köpa utrustningar till spel, musik, sportklipp och domännamn för Web3.

Andra likande plattformar är Rarible, Superrare, Nifty Gateway, och NBA Top Shot.

Axie Infinity

Axie Infinity är ett play-to-earn-spel bygd på Etheriums blockkedja. Grunden i spelet är söta små fantasivarelser, kallade Axies, som man köper i form av NFTs som man sedan tränar upp för strid. I spelet kan man belönas med tokens och man kan också sälja vidare sina Axies till andra.

”Axie is a new type of game, partially owned and operated by its players. Earn AXS tokens by playing and use them to decide the future of the game!”.

Brave

Har du tröttnat på att boken eller matkassen du surfat in på förföljer dej över hela internet? Brave är en distribuerad webbläsare och sökmotor som inte sparar din IP-adess, blockerar cookies med mera.

Även annan kryptovänlig funktionalitet finns inbyggt, som exempelvis Brave Wallet som är en plånbok inbygd i browsern. Eller Brave Rewards där du kan tjäna pengar på att ta del av reklam.

Mirror

Mirror är en publiceringsplattform som är byggd på Etheriums plattform. Mirror kan jämföras med Medium eller liknande publiceringsplattformar, men byggd för Web3. På Mirror ges användaren nya typer av möjligheter att tjäna pengar på sitt innehåll – kolla exempelvis in den här artikeln som är utformad som en NFT.

"Mirror’s publishing platform revolutionizes the way we express, share and monetize our thoughts” (citat). Förutom texter kan användare  ladda upp digital konst, musik, poesi eller andra typer av kreativa uttryck och som NFTs.

Lite ifrågasättande av Web3

Alla instämmer inte i att utvecklingen kring Web3 är guld och gröna skogar. Låt oss kika på lite mer ifrågasättande perspektiv som den senaste tiden har debatterats av både tech-elit och av vanliga dödliga.

Jack Dorsey, en av medgrundarna till Twitter (och därmed web 2.0-ikon), skrev i slutet av 2021 bland annat följande:

Dorsey menar att du i princip inte äger någonting i ett framtida Web3 och att den positiva och rättvisa framtidsbilden som målas upp är en lögn. Att det i själva verket är riskkapitalister som jobbar för att boosta begreppet i syfte att tjäna pengar på den nya vågen.

Elon Musk skrev ett par timmar senare "Has anyone seen web3? I can't find it". Varpå @jack svarar "It's somewhere between a and z."

”A and Z” är en referens till VC-firman Andreessen Horowitz som också går under namnet a16z och som är en av de mest tongivande lovordarna av Web3.

Scott Galloway, en amerikansk författare och professor i marknadsföring, är en av dem som gett sig in i debatten. I en bloggpost med rubriken ”Web3” ifrågasätter han bland annat huruvida den enskilda individen verkligen är vinnare när internet ställer om. Snarare menar han att ”the advertised decentralization of power out of the hands of a few has, in fact, been a re-centralization of power into the hands of fewer.” Siffror han hänvisar till är bland annat:

• När det kommer till NFTs äger 9% av individerna 80% av värdet
• När det kommer till bitcoins är fördelningen ännu mer ojämn fördelad där 2% av de största kontona äger 95% av alla bitcoins. (Tillägg: Andra siffror visar att dessa 2% snarare äger runt 70%  Oavsett är fördelningen ojämn).

Galloway lyfter också att de personer som framför allt tjänat pengar på kryptomarknaden är vita män.

”Every member of Forbes’s 2021 cryptobillionaires list is a man. A third of them attended Stanford or Harvard. Out of the 12 listed, only one isn’t white”

SÅ. Istället för att mäktiga företag som Google, Amazon, Meta (Facebook) och Apple – ”GAFA – sitter på den största makten har vi istället fått ett fåtal unga vita män i maktpositioner.

Skeptiker lyfter också att resonemanget kring att Web3 skulle vara decentraliserat är felaktig. Att det istället är nya företag som dyker upp – där decentraliserade blockkedjor visserligen ligger som grund  – men att dessa företag ändå sitter på kontrollen och gränssnittet mot användaren. Och att vi därmed är tillbaks på samma ruta som tidigare. Galloway tar upp NFT-plattformen OpenSea som som ett exempel som bygger på decentraliserad blockkedjeteknik, men där det så kallade "applikationslagret" är centraliserat.

I början av 2022 skrev entreprenören och kryptografen Matthew Rosenfeld (mer känd som Moxie Marlinspike) en artikel med titeln ”My first impressions of web3”. Han konstaterar att den stora massan människor inte vill hålla på med avancerad teknik; ”People don’t want to run their own servers, and never will”. Och att centraliserade plattformar behövs för att göra det enkelt för vanliga användare att ansluta sig. Alltså, centralisering men i en ny typ av förpackning.

Packy McCormick är bloggare och rådgivare på a16z, VC-bolaget som åkte på lite smällar ovan. McCormick boxar dock tillbaks och menar att det centrala med Web3 inte är i huruvida logiken är decentraliserad eller ej. Ja, vi kommer förmodligen se att vissa plattformar blir dominerande. Och att fördelningen mellan individer knappast är balanserad. McCormick menar att relevansen snarare ligger i att all innovation som nu sker belönar alla som är med och utvecklar detta nya internet, oavsett om man är en enskild individ eller företag. Tokens gör att du blir belönad för de pusselbitar du är med och skapar och att detta är nytt. McCormicks definition av Web3 ser ut så här:

“Web3 is the internet owned by the builders and users, orchestrated with tokens.”

Det som är skillnaden nu är att internet och data återigen är på väg att bli öppet. Att lösningar byggs där användare har kontrollen och kan ta med sig både data och pengar mellan plattformar. Och att incitamenten ser annorlunda ut, tack vare tokens.

Alright.

Det här resonemanget med skillnader fram & tillbaks hade kunnat pågå i evighet. Jag väljer dock att runda av med ett par avslutande reflektioner.

Med hur stor kraft Web3 kommer att slå eller hur snabbt det kan tänkas gå återstår att se. Då blockkedjor och kringliggande teknik befinner sig tidigt på utvecklingskurvan återstår ett gäng utmaningar att lösa. Det decentraliserade system framför allt brottas med idag är ineffektivitet, svårighet att skala och att processer blir långsammare jämfört med centraliserade lösningar.

Idag slukar även vissa blockkedjelösningar stora mängder energi, vilket jag själv är övertygad kommer att lösas. Dels genom innovation framåt, men också med hjälp av framtida regleringar som lär bestraffa lösningar som klamrar sig fast vid energislukande verifieringsmetoder. Omställningar för att minska energiförbrukningen och få ner kostnader pågår redan för fullt, bland annat genom att förändra hur transaktioner valideras (på teknikspråk, gå från proof-of-work till metoder som proof-of-stake eller proof-of-history + framtida och ännu bättre metoder).

Det återstår att se huruvida samhället kommer att vinna och förlora på ett distribuerat internet där det inte längre finns någon central aktör som tar ansvar. Inget YouTube att ställa till ansvar för olämpligt innehåll. Inget Twitter som kan stänga av presidenter som går utanför gränsen och så vidare. Eller, om vi ändå landar på ruta ett med centralisering fast i form av nya plattformar.

Det vi kan konstatera är att vi nu behöver jobba för att utvecklingen inom både blockkedjor och Web3 gynnar människan, samhället och planeten. Och här krävs det att vi tillsammans och medvetet jobbar för att det ska bli så. Möjligheterna att använda distribuerad teknologi i goda syften finns och är tydliga. Något du kan läsa mer om här, här och här.

/ Judith

Vill du prenumerera på kommande artiklar och rapporter kan du göra det här på judithwolst.se.