När man säger blockkedjor är det många som kopplar det till bitcoin eller andra kryptovalutor. Inte så konstigt då bitcoin var den första tillämpningen av blockkedjor (2009) och där vi fick ett tydligt bevis få på att tekniken både fungerade och höll för att skala upp. Nu kan NFTs och DAOs läggas till listan över möjligheter som blockkedjor för med sig.

Författaren Adam Greenfield har sagt att blockkedjor är den teknologi som i övrigt intelligenta och högst kapabla människor har svårast att förstå. Men med NFT blev möjligheterna med blockkedjor både mer begripliga och intressanta. Tekniken handlade nu inte bara om finansiella transaktioner utan också om konst, musik, sport, kultur och identitet.

Samtalen om NFTs ploppar just nu upp precis överallt. Vissa skakar på huvudet och menar att fenomenet lär vara en fluga. Andra har fått upp ögonen för vad den underliggande tekniken kan bidra med och offrar värdefull sömn för att lära sig mer.

Min övertygelse är att vi bara har sett början på NFT-fenomenet och att det snart kommer att växa till någonting större än ”bara” eftertraktade gif:ar. Det här är en artikel där jag först förklarar begreppet NFT och sedan går in på möjliga tillämpningar framåt — inom områden som klimat, hälsa, identitet, välgörenhet och metaverse. För dig som redan har järnkoll på vad NFTs är, scrolla ner en bit. För er andra så tar vi det från början.

Vad är NFT?

NFT står för Non-fungible tokens, på svenska översatt till “icke-fungibel pollett”. Den består av digitala filer där blockkedjeteknik bekräftar dess äkthet, unikhet och ägare. En NFT skapas när man laddar upp en fil, som ett digitalt konstverk, till en NFT-marknadsplats. Tekniken runt NFTn blir ägandebeviset, eller fingeravtrycket, till den unika digital version som just du har rättigheterna till.

Det som framför allt har sålts som NFTs under det senaste året har varit digitala konstverk, musikstycken, legendariska sportklipp och domännamn.

Hur kan något digitalt kosta flera miljoner?

Tidigare har digital innehåll kunnat kopieras i all oändlighet och värdet har därmed legat nära noll. Nu kommer blockkedjan och gör att ett digitalt objekt kan vara helt unikt. Ägandet lika så. Men (!) inte ägande i traditionell form, utan ägande av den specifika digitala kopian. Vem som helst kan exempelvis högerklicka och ladda ner en NFT-bild och använda den som skärmsläckare. I artikeln Do You Really* Own Your NFT? Chances Are, You Don’t kan du läsa mer.

“The buyer of the NFT does not gain exclusive access to the work, nor does the buyer gain possession of the “original” digital file” — citat

Därför ser många ut som fågelholkar när de hör att ett specifikt digitalt exemplar av ett samlarkort på Lebron James sålts för 1,8 miljoner kronor. Eller att digitala konstverk har sålts av artisten Grimes för 55 totalt miljoner kronor. Det verk som gick för mest pengar var videon Death of the Old som såldes för $388,938. Försäljningen gjordes på NFT-plattformen Nifty Gateway och konstverket finns att titta på här. Fågelholken sätter dessutom i halsen när hen hör att en tweet sålts för 2,9 miljoner dollar. Visserligen den allra första tweeten som Twitter-grundaren Jack Dorsey skrev, men ändå.

Jämför vi med traditionell konst finns ändå likheter. Det finns bara en originalkopia av Skriet a la Edvard Munch men tusentals kopior. Det stora värdet ligger i originalet.

NFTs dök för första gången upp 2017 i och med lanseringen av kollektioner som CryptoPunks (se bilden ovan), men det var inte förrän i början av 2021 som marknaden på allvar exploderade. Förutom CryptoPunks är objekt från kollektioner som the Bored Ape Yacht Club extra eftertraktade på marknaden idag. I artikeln These are the 15 most expensive NFTs sold in 2021 kan du läsa mer.

Känner du dig sugen?

Att äga en pixlad gubbe med cigg i munnen från orignialkollektion är idag en statussymbol inom NFT-kretsar, där dessa ofta stoltseras med i form av profilbilder på Twitter. Ett bevis för att du antingen var väldigt tidigt på bollen och köpte en av de 10 tusen artefakterna som släpptes. Eller, att du är extremt förmögen och kan lägga stora summor pengar på att köpa en på någon av auktionsplattformarna.

NFTs finns i alla olika prisklasser & om du vill köpa en kan du göra det på bland annat SuperRare, OpenSea, Rarible och Nifty Gateway. Det du behöver är en kryptoplånbok som exempelvis MetaMask.

Själv har jag bland annat köpt bilden här under som en NFT från Project Arc där pengarna går till insatser för djur och natur runt om i världen. Det finns alltså möjlighet att förena nytta med spännande utforskande. Läs mer här.

Delvis en generationsfråga!?

Författaren Douglas Adams har sagt följande:

“Anything that is in the world when you’re born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works. Anything that’s invented between when you’re fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it. Anything invented after you’re thirty-five is against the natural order of things.” — citat

Det är många vuxna som upplever, i alla fall initialt, att NFTs är ”against the natural order of things”. För våra barn som spelar Roblox är logiken dock självklar. Min egen dotter lägger gladeligen sina födelsedagspengar på att investera i digitala objekt i spelet. Och vi ser hur hängivna gamers investerar i skins till sina spelare. MEN, för många medelålders icke-gamers kan polletten få det klurigare att trilla ner (hay, jag har själv just passerat 40 och sparkar sidledes här).

Oavsett ålder kommer vi förmodligen kollektivt att förändra vad vi anser är en del av naturlagarna och ej.

Varumärken hoppar på

Inte helt förvånande har vissa varumärken varit snabba att haka på, bland andra Nike och Adidas.

Adidas har, tillsammans med Bored Ape Yacht Club, skapat en NFT, ape #8774. Tillsammans med varumärket Prada har de också lanserat ett eget NFT-projekt.

Nike gör spännande satsningar där NFTs fyller en värdefull funktion.

Idag är problem med förfalskade produkter stor världen över. Enligt OECD förloras årligen över 500 miljarder USD på grund av förfalskning. Den typ av produkt som förfalskas allra mest är skor, där varumärken som just Nike och Adidas är de mest drabbade. Med tanke på hur het marknaden för sneakers har blivit är du kanske inte så förvånad.

Nike har bland annat köpt upp företaget RTFKT som designar digitala produkter, däribland sneakers. Dessa digitala versioner kan representera en fysisk sko genom en så kallad digital tvilling. Tänk dig att du inom kort köper ett par fysiska Nike-dojor och att det till dessa följer en digital kopia i form av en NFT. En NFT som du dels kan ta med dig och använda i metaverse. Men också använda som äkthetsbevis om du vill sälja skorna vidare. Ett smart sätt att förhindra problemet med förfalskning. Här och här kan du läsa mer om Nikes satsningar.

Blickar vi framåt kommer NFTs att användas inom betydligt fler områden där vi med hjälp av kod kan registrera ägandeskap av olika typer av produkter och tjänster. Exempel på sådant som redan finns som NFTs, eller kan tänkas få sådan skepnad framöver, är:

• konsertbiljetter
• medlemsskap i klubbar för att exempelvis bli inbjuden till events eller få tillgång till rabatter
• examensbevis från högskolor och universitet
• rättigheten att rösta i val
• ”Your brain downloaded and turned into an AI” -citat
• Och så vidare

Nu har vi kommit till möjliga tillämpningar inom områden som jag själv tycker är extra spännande; klimat, identitet, välgörenhet, hälsa och metaverse.

Blockkedjor/NFT och klimat

Bitcons och kryptovalutor är inte bara kända för att ha rört om på finansmarknaden utan också för att konsumera mycket energi. Något som pekar i rakt motsatt riktning mot hållbarhet. Men, när vi lyckas lösa en rad tekniska utmaningar kommer blockkedjan (troligtvis och förhoppningsvis) kunna användas brett för att stärka vårt arbete med klimatet. Omställningar för att minska energiförbrukingen och få ner kostnader pågår redan för fullt, bland annat genom att förändra hur transaktioner valideras (på teknikspråk, gå från proof-of-work till metoder som proof-of-stake eller proof-of-history).

Blockkedjor och NFTs kan användas som en hävstång för grön omställning genom att skapa kopplingar mellan den digitala och den fysiska världen. Vi kan bygga nya typer av incitamentssystem där människor och företag belönas för goda insatser. Vi kan skapa globala plattformar för handel av koldioxid. Och så vidare. Några konkreta exempel på detta följer här:

Rewilder

”Let’s Rewild the Earth with NFTs”. Den icke-vinstdrivande organisationen Rewilder köper upp land, styckar upp området till mindre delar och säljer digitala kopior som NFTs. Syftet är att med kollektiv kraft skydda hotade naturområden. Läs mer här.

Anledningen att blockkedjor är väl lämpade för detta är att de kommer med egenskaper som tillit, transparens och säkerhet. Transaktioner går inte att manipulera i efterhand och och kan användas för att undvika problemet med double accounting.

Moss

Plattformen Moss arbetar enligt samma logik som Rewilder och möjliggör för oss att skydda en liten plätt av regnskogen som NFT. Läs mer här.

Nori

Nori är ett Seattlebaserat bolag som de senate åren har knutit till sig bönder och landägare och byggt en marknadsplats för kolinlagring. Blockkedjan säkerställer att ett landområde inte säljs till fler. En Nori-token motsvarar lagring av 1 ton CO2e.

Nori har också lanserat en NFT-kollektion som du hittar här.

Globala handelsplatser för CO2

För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Ett viktig pusselbit för att ställa om både samhälle och näringsliv är att höja kostnaden för utsläpp. Fram till idag har det i princip varit gratis att släppa ut (med undantag av bland annat Sverige som var en av de första länderna i världen att 1991 införa ett pris på koldioxid). Ett globalt pris på koldioxid behöver förhandlas fram, något som exempelvis initiativet Call on Carbon jobbar för.

Utmaningen med så kallade negativa externaliteter har varit att vi inte har haft koll på vem som släpper ut vad och i vilken utsträckning. Med hjälp av artificiell intelligens skulle vi kunna få bättre koll på våra utsläpp. Och med hjälp av blockkedjan skulle vi både kunna registrera våra utsläpp och utforma system för global handel av utsläppsrätter. Exempel på aktörer som jobbar med detta är Climate Impact X, First Carbon Corp, Klima och AirCarbon.

Vill du läsa mer om prissättning av koldioxid kan du göra det i vår rapport: Are you prepared for a price on carbon?

DAO:s

Det finns också en mängd så kallade DAO:s (decentralized autonomous organizations) som jobbar för att vrida om vår ekonomi i hållbara riktningar. Exempel på sådana är EarthFund och The Eden DAO. Dessa tänkte jag dock skriva mer om i kommande inlägg.

Köp en NFT kopplat till klimat

Det överlägset bästa sättet att greppa blockkedjor, krypto och NFTs är att ge sig in och testa. Extra givande om man samtidigt kan stötta sådant som man finner meningsfullt.

Treejer Genisis är ett projekt där man kan köpa plantering av träd och som representeras av en NFT. I projektet kommer det att släppas 10,000 Genesis Trees med unika attribut.

“It’s much more than a NFT collection, it’s about making impact on the lives of local people and the planet.” Läs mer här.

Blockkedjor/NFT och identitet

Nytt tillämpningsområde, nämligen identitet.

Enligt Världsbanken och FN är det idag 1,1 miljarder människor som inte kan bevisa sin identitet. Detta innebär att var sjunde människa inte kan identifiera sig, varken i den fysiska eller digitala världen och därmed står utanför det moderna samhället och ekonomin. FN skriver att de flesta av de drabbade är barn och unga, flyktingar eller stadslösa personer. Men de återfinns också i världens fattigare delar.

Även om man saknar en identitet är det många som har tillgång till en mobiltelefon. I form av en NFT skulle människor kunna få en digital identitet lagrad på en blockkedja och genom denna kunna koppla sig mot samhällstjänster.

Tillsammans med bland andra Accenture och Microsoft arbetar FN med att utveckla ett digitalt ID-system byggt på en blockkedja, kallat för ID2020. Målet med ID2020 är att skapa digitala identiteter för dem som idag inte har det kopplad till fingeravtryck, födelsedatum, hälsojournaler, utbildning och mera. Här kan du läsa mer.

Blockkedjor/NFT och välgörenhet

Leyline är ”The NFT Platform for Social Good”. Den NFT du köper blir ett bestående bevis på det bidrag du gett till välgörenhet. Den decentraliserade blockkedjemodellen gör att information om vem som mottar vilka pengar blir transparent och spårbart.

Citizen DAO är ett liknande exempel.

UNICEF planerar att släppa 1000 stycken NFTs inför sitt 75-årsjubilieum. Håll ögonen öppna och läs mer här.

Blockkedjor/NFT och hälsa

Dina samlade läkarjournaler är unika i sitt slag och skulle kunna paketeras som NFTs. Oavsett vad vi kallar det kan blockkedjan ge tillbaks kontrollen över patientdata till patienten själv.

Utmaningarna med dagens journaler inom sjuvården är många. Dels ligger information lagrad på en mängd olika ställen där sjukvårdspersonal behöver logga in på en mängd olika system för att komma åt information. Dels har du som patient inte kontroll över din egen data och vet inte vad som finns registrerat eller vem som kommer åt vad.

Blockkedjan kan både förenkla arbetet för sjukvårdspersonalen, erbjuda en lösning med högre säkerhet samt se till att individens integritet skyddas. I ett system byggt på blockkedjor kan information läggas in kring vilken vårdpersonal som har rätt att komma åt vilken information och samtidigt ge medborgaren information om vilken data som har använts av vem. Just detta har man implementerat i Estland, ett av världens mest digitala länder. Om exempelvis en läkare saknar behörighet att läsa en journal, men ändå gör det, kan hen bli av med sin legitimation.

Här kan du läsa mer om Estlands digitala satsningar, bland annat med blockkedjan som ryggrad för olika myndighetstjänster.

Tittar vi på vad som pågår hemma i Sverige så utforskar Karolinska Universitetssjukhuset just nu hur blockkedjan kan används för säkrare och enklare hantering och delning av hälsodata. Läs mer här.

Blockkedjor/NFT och metaverse

Avslutningsvis är det svårt att inte prata om metaverse i samband med NFTs. För dig som inte har koll på vad det hypade begreppet innebär kan man förenklat säga att det är nästa generation av virtuella världar där vi utforskar omgivningar och interagerar med varandra i form av avatarer. Förutom Meta (fd Facebook) investerar även etablerade företag som Microsoft i metaverselösningar. Här kan du lära dig mer om vad metaverse är.

Många av de metaverselösningar som nu växer fram är byggda på blockkedjan och där användare inte bara är med och skapar innehåll, utan också kan tjäna pengar på deltagande och kreativitet. De digitala föremål som existerar gör det i form av NFTs som kan köpas och säljas mellan användare. Exempel på metaverseplattformar med blockkedjor och NFTs som grund är Decentraland, Sandbox och Ertha.

För varje respektive plattform använder man i de flesta fall plattformens egna tokens (polletter) för att köpa och sälja föremål och tjänster i form av NFTs. I en mer optimal (och förmodligen framtida) version av mataverse kan man som användare ta med sig sin avatar och sina virtuella föremål från en plattform till en annan. Enjin är ett exempel på lösning som knutit samarbeten med en rad olika plattformar.

Summa summarum finns det mycket som pekar på att blockkedjan och NFT blir den ekonomiska ryggraden för metaverse. Och metaverse kan bli stort. Cathie Wood, VD för Ark Invest, kallar metaverse för ”a multitrillion-dollar opportunity that will infiltrate every sector”.

Avslutningsvis

Jag hoppas att jag med den här texten har fått ett par polletter att trilla ner. Om jag dessutom har lyckats väcka ett intresse hos någon vill jag säga ett varmt välkommen till ett spännande utforskande av NFTs och resten av web3. Två avslutande PS.

1) Grönsaker

Många har upplevt kampen i att få barn att käka grönsaker. Ett knep är att skära dem i små delar och blanda ner i mat som barnet gillar, exempelvis köttfärssås.

Just nu är begreppet NFT väldigt hett. Vad som kan klassas som en NFT och ej är flytande. Vet i sjutton om din läkarjournal kommer att ses som en NFT när den om några år bor på en blockkedja. Vi kommer förmodligen att kalla det något annat. Men! När begrepp som tokens och Distributed Ledger Technologies (DLT) inte känns lika gnistrande har jag tillämpat grönsaksmetoden på den här artikeln. Blandat ner ordet NFT — för att få med en större del av den decentraliserade kostcirkeln.

2) Fortfarande i tidiga skeden

Mitt andra PS är att blockkedjan fortfarande befinner sig i ett tidigt skede av utvecklingen. Det nuvarande stadiet har jämförts med hur internet såg ut i mitten av 1990-talet. På samma sätt som det i princip var omöjligt att 1995 förutse saker som appar och smarta mobiltelefoner är det idag lika omöjligt att förutsäga vad kreativa människor kommer att bygga med hjälp av blockkedjor. Men som alltid kan vi göra antaganden. Och vi kan titta på vad entreprenörer redan idag håller på att skapa.

Jag kommer att fortsätta producera artiklar likt denna och om du vill ta del av dessa kan du dels prenumerera på mina artiklar, men också följa mej på Twitter eller Linkedin.

/ Judith Wolst