8 min read

Makten över AI

Makten över AI

"Vem har makten över AI-utvecklingen? AI var en av huvudpunkterna när Xi Jinping och Joe Biden möttes nyligen och Vladimir Putin har tidigare sagt att den som leder AI-utvecklingen kommer ha makt över världen. Samtidigt gör sig Europa i AI-sammanhang känt för sina diskussioner om restriktioner."

Dessa frågor diskuterade jag tidigare i veckan tillsammans med Carl Bildt och Jacob Lovén i SVT:s Utrikesbyrån. Som vi vet finns det sällan utrymme för längre resonemang i tidsbegränsade tv-diskussioner. Därför kommer här en djupare redogörelse kring sådant som inte fick plats i rutan. Vi ska dyka ner i:

  • Varför kampen om AI är så rackarns intressant och viktig även för länder
  • Vilka länder som just nu leder AI-utvecklingen
  • Sverige position

I den sistnämnda punkten håller jag inte med Carl Bildt när han säger att “vi är små, men vi ligger på toppen av de små länderna i värden”. Hade jag fått kommentera Sveriges position i programmet hade mitt svar blivit att vi ligger efter när det kommer till AI, framför allt inom offentlig sektor. Ja, Sverige har varit ledande i den förra digitala vågen (den som hade med internet att göra). Men AI är en helt annan typ av teknologi som kräver andra typer av satsningar. Här kan vi inte leva på gamla meriter utan behöver inse att AI är ett nytt berg att bestiga. Och att det som står på spel är vår framtida konkurrenskraft och huruvida vi får den ekonomiska ekvationen i samhället att gå ihop.

Mer om detta och vad olika rapporter säger om Sveriges position längre ner.

Låt oss först ta det från början.

En ny industriell revolution

Vi befinner oss just nu i början av en ny teknisk era som både sannolikt och dramatisk kommer att förändra allt från transport, jordbruk och tillverkningsindustri, till infrastruktur, hälsa och utbildning. Och hur vi lever våra liv. Denna nya våg har kallats för en “Fjärde Industriell Revolution”, något som indikerar att det inte handlar om några små förändringar utan genomgripande sådana.

Visualiserat såhär:

2022 tog jag tillsammans med teamet på SusTechable fram rapporten Vilket Sverige vill vi ha? Viktiga vägval i den nya digitaliseringsvågen. Såhär lät vårt inledande resonemang:

Varför är teknik och digitalisering så centrala samhällsfrågor? Det korta svaret är att det handlar om vilket Sverige vi vill ha framåt. Den tekniska utvecklingen kommer att påverka vårt lands konkurrenskraft och hur vi löser de stora samhällsutmaningarna. Satsningar på nya teknologier kommer att avgöra ifall vi lyckas med att garantera säker vård, omsorg och utbildning till alla. Hur väl vi lyckas upprätthålla vår nationella säkerhet och försvaret. Nya teknologier är nödvändiga verktyg i transformationen mot ett fossilfritt samhälle. Och så vidare. 

European Center for Digital Competitiveness uttrycker sig såhär:

”New technologies such as 3D printing, augmented and virtual reality, sensors, artificial intelligence, quantum computing and robotics have the potential to disrupt nearly any industry. The competitiveness of nations in these technologies will determine how prosperous their countries will be in the decades ahead.”

I denna nya era är AI en nyckelteknologi.

Kraften i AI

Ska vi prata tekniska begrepp är AI en så kallad General Purpose Technology (GPT) med potential att förändra samhällen, ekonomier och sociala strukturer världen över. Exempel på andra historiska GPT:er är elektriciteten och internet. Skillnaden är att den potentiella kraften som finns i AI är större än för tidigare historiska teknikskiften.

En av drivkrafterna bakom den intensiva kampen om AI är att det sannolikt finns större priser att kamma hem än någonsin tidigare – både i form av pengar och makt. Den som lyckas utveckla de ledande AI-lösningarna kan nämligen i nästa steg anpassa dessa för tillämpningar som går över traditionella gränser. Låt säga att Google/Alphabet utvecklar en suverän AI-grundmodell. I nästa steg kan denna knådas om för att användas inom alla möjliga typer av branscher. Exempelvis:

Samma sak gäller för länder. De länder som blir ledande inom AI kommer kunna tillämpa tekniken inom en mängd olika områden i samhället. Både för att optimera sådant som redan görs och därmed få ner kostnader. Men också för att göra helt nya typer av saker möjliga i samhället.

Ja, du fattar.

Men vem är det då som leder det globala AI-rejset?

De båda ledarna

Idag är det tydligt två nationer som leder tävlingen om AI: 🇺🇸 och 🇨🇳.

USA 🇺🇸

I USA ser vi enorma satsningar på AI, framför allt inom näringslivet. Vita Huset har nyligen sagt att AI-bolag i USA har tagit in mer kapital det senaste året än de sju efterföljande länderna tillsammans. Andra siffror pekar åt samma håll. Enligt State of AI Report 2023 har bolag baserade i USA fått upp mot 70% av AI-investeringarna under 2023. Grafen under visar på siffror för 2022 och kommer från Artificial Intelligence Index Report 2023, Stanford University

Även USA:s regering satsar nu stort på AI, något du kan läsa mer om här, här och här.

Kina 🇨🇳

Om USA just nu är ledaren hittar vi Kina på en tydlig andraplats. Och landet satsar stora resurser på att komma ikapp.

2015 lanserade Kina satsningen Made in China 2025 som syftar till att ge Kina den globala ledartröjan inom tio olika industrier och där satsningar på AI och andra teknologier är centralt.

2017 lanserade Kina en oerhört ambitiös AI-plan, Next Generation Artificial Intelligence Development Plan, med siktet att bli det ledande landet inom AI till år 2030.

Förutom ekonomiska muskler har Kina även andra styrkor. Bland annat en stor befolkning (därmed stora mängder data) och hungriga entreprenörer som kavlar upp ärmarna. Läs mer här, här och här.

Bipolär världsordning

Mycket pekar på att USA och Kina kommer att uppnå en ny nivå av försprång. Där de med hjälp av AI blir allt mer överlägsna när det kommer till ekonomisk konkurrenskraft, geopolitisk makt och militär styrka. Entreprenören och AI-tungviktaren Kai-Fu Lee kallar detta för en "bipolär världsordning" (bipolar world order).

Samtidigt ser vi att avsaknad av AI-investeringar kan leda till oproportionerligt stora nackdelar. De länder som riskerar att helt hamna efter är sådana som saknar ekonomiska resurser och kompetens att kunna hänga med. Något som riskerar att leda till dubbla smällar.

  • Den första smällen handlar om att produktion av fysiska produkter fram tills nu har lagts i länder med låga lönekostnader. AI, i kombination med andra teknologier såsom robotar och 3D-skrivare, kommer med stor sannolikhet möjliggöra för produktion att flyttas tillbaka till dess hemmamarknader. Resultatet blir en enorm arbetslöshet.
  • Den andra smällen är att brist på kompetens, kapital och data gör att dessa länder samtidigt missar att dra nytta av de ekonomiska fördelar som AI allt mer ger.

När AI ger nya muskler till dem som har möjlighet investera riskerar vi ett ökat gap mellan ett A- och ett B-lag när det kommer till länder. 

Där vinnarna tar mer.

Och förlorarna riskerar att förlora allt.

➡️ Förra veckan skrev jag om vad denna vinnaren-tar-allt-logiken innebär för tech-företagen: Kampen om AI intensifieras – där vinnaren tar allt🥇och ännu mer 🥊

Andra länder som satsar

Hur ligger då andra länder till? 2022 gjorde jag och SusTechable en rejäl djupdykning i vilka länder runt om i världen som ligger i framkant när det kommer till den nya vågen av teknologier. Det vi kom fram till är att USA och Kina är de tydliga ledarna. Men även att länder som Storbritannien, Singapore, Kanada, Sydkorea, Israel, Japan, Förenade Arabemiraten och Tyskland gasar på för att hänga med. EU vill givetvis vara med i leken, men fokuserar i skrivande stund mer på AI-reglering (superviktigt också såklart) än att på allvar försöka komma ikapp när det kommer till ekonomiska investeringar och innovation. Och slutligen har vi vårt grannland Finland som satsat väsentligt mer resurser på AI än vad Sverige har gjort. Snarare är det Finland som “ligger på toppen av de små i värden.”

Läs mer de olika ländernas satsningar i vår rapport som finns gratis att ladda ner här.

Vår kartläggning är som sagt från 2022, men spolar vi fram bandet till nutid är det fortfarande dessa länder som Sverige kan inspireras av. För. Sverige ligger inte i AI-toppen. I alla fall inte när det kommer till offentlig sektor.

Sverige

De fyra svenska myndigheterna Vinnova, DIGG, Post- och telestyrelsen (PTS) och Vetenskapsrådet skrev i början av 2021 i en samlad rapport att “de extraordinära statliga satsningar på forskning, innovation och demonstration med syfte att underbygga digital omställning som genomförs i flera länder har ännu ingen verklig motsvarighet i Sverige.” En digital omställning där AI är centralt.

I oktober 2020 presenterades OECD-rapporten Digital Government Index 2019, där Sveriges offentliga sektor hamnar på bottenplaceringar jämfört med andra medlemsländer. I mätningarna var AI en viktig komponent med aspekter som digital by design, government as a platform, data-driven public sector och proactiveness.

När Vinnova, DIGG, Post- och telestyrelsen och Vetenskapsrådet kommenterar OECD:s rapport låtet det såhär: “Bristen på tydligt policyledarskap i den digitala transformationen är mycket problematisk. OECD konstaterar att det saknas mandat och resurser för långsiktiga systematiska processer för att förutse, värdera, prioritera och kraftsamla.” Man konstaterar att detta begränsar Sveriges möjlighet att inta en stark och framträdande position internationellt i den digitala transformationen.

Tittar vi på mer uppdaterade analyser kring AI konstaterar Digg, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen och Skatteverket i en gemensam rapport från 2023 att “vi behöver göra mer”. Några citat från rapporten:

“I Sverige sker stora satsningar på forskning på AI inom näringslivet men liknande initiativ saknas inom offentlig förvaltning.”

“Det finns stor potential att använda AI, den stora risken är att satsningarna uteblir och att svensk offentlig förvaltning hamnar längre efter vilket riskerar svensk välfärd och säkerhet”

Rapporter från TechSverige är ofta väldigt läsvärda. I den färska rapporten Svenska techbranschen 2023 skriver man bland annat att Sverige har tappat fart i relation till omvärlden där ”andra länder springer mycket fortare än Sverige”. Här kan du läsa rapporten från TechSverige. 

Jag hade kunnat hålla på ett bra tag till med att lista rapporter och citat kopplat till Sveriges position, men min mjukvara berättar för mig att jag börjar närma mig gränsen för antalet tecken. Och du börjar förmodligen också att tröttna. Dags att börja runda av med andra ord.

Potential. Men det krävs också ACTION!

Sverige som land har å ena sidan stor potential att dra nytta av AI:s möjligheter baserat på att vi har en viktig kombination av tillgång till kapital och duktiga tech-entreprenörer.

Det som dock krävs för att Sverige som helhet – och vår offentliga sektor i synnerhet – ska kunna komma ikapp är att vi också agerar. Genom ekonomiska satsningar, ett stödjande politiskt system som möjliggör att data kan användas, ökade satsningar på utbildningar som förser Sverige med nödvändig AI-kompetens. Och en massa andra saker som vi behandlade i vår rapport.

Sverige har sedan 2017 en vision att bli “bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.” Och den nuvarande regeringen har sagt att de ska tillsätta en AI-kommission. Dock krävs det nu betydligt mer än visioner, utredningar och rapporter. Det krävs också verklig ACTION!

📚 Vill du läsa mer om länders tävlan om att vinna kampen om AI kan jag rekommendera böckerna AI Superpowers - China, Silicon Valley and the New World Order av Kai-Fu Lee och The Big Nine av Amy Webb. Båda böckerna har några år på nacken och mycket har hänt när det kommer till den tekniska utvecklingen. Dock består böckernas grundläggande resonemang kring den globala tävlingen om AI och vad som står på spel.

Och här kommer länken till vårt samtalet i Utrikesbyrån.

/ Judith