Digitalisering & hållbarhet måste gå hand i hand
För ett tag sedan fick jag frågan av smartskallarna Henric Smolak och Christian von Essen om jag ville bidra med en text till deras kommande bok. Givetvis sa jag JA och nu är boken här! Resultatet är 215 sidors matnyttig redogörelse kring viktigheter som AI, blockkedjor, 3D-printing, IoT, fintech och delningsekonomi. Här under hittar du den text jag skrev och boken kan du bland annat köpa här och här.
Därför har jag gått från dystopiker till betydligt mer hoppfull
Jag brukar sällan blicka bakåt – på gott och ont. Så snart en utmaning är avklarad hoppar jag på nästa, oftast utan att ta mig tid att fira framgångar (eller misslyckanden). Men när det kommer till hållbarhetsfrågan, ja då finner jag styrka i att doppa tårna i historien. Vi pratar inte om att hoppa tillbaka in i forntiden här, utan det räcker med en resa tillbaka till ett tonårsrum, bland annat bestående av planscher på Take That, en doft/stank av Super Strong Hairspray BIG SIZE och klimatrapporten Tillståndet i Världen (State of the World) på skrivbordet.
Som tonåring var jag djupt oroad för klimatet. Detta var under en tid då det skrikande modemet började flytta in i våra hem (kompletterande information för dig som är av yngre karaktär och varken har koll på modem eller Take That: detta var i mitten av 1990-talet). En tid där tekniken var i väldigt tidiga skeden och naturen fortfarande i balans. Konsekvenserna av vår ohållbara livsstil hade ännu inte börjat märkes av i vår vardag.
Men vi var ett gäng på min högstadieskola som förstod vad som höll på att hända. Inte för att vi var smartare än alla andra, utan för att vi plöjde klimatrapporter på fritiden. I dessa såg vi tydligt; att om vi inte ändrar våra sätt att leva så kommer det gå åt skogen för mänskligheten. Isarna kommer att smälta, Golfströmmen kommer att vända, regnet kommer sluta att falla och massvis med människor kommer att behöva fly för sina liv. Och så vidare. Och så vidare.
Då fanns det bara en utväg – nämligen att sluta upp med allt som släpper ut och smutsar ner. Stopp, förbud och att dra i bromsen.
Bevisligen har vi människor varit oerhört dåliga på det där med att "sluta upp" med saker. Vi har inte varit villiga att offra vår bekvämlighet idag för något luddigt hot som ligger en bra bit in i framtiden.
Idag är läget annorlunda. Situationen kring klimatet är mycket mer alarmerande. Det luddiga hotet blir allt mer verkligt och har börjat flåsa oss i nacken.
Men! För här kommer textens första men; möjligheterna att vända utvecklingen har aldrig varit så stora som idag.
Det som idag gör mig hoppfull är att tekniken sedan länge har lämnat amöbastadiet (i form av skrikande modem) till att utveckla förmågor och intelligenser som överskrider vår egen. Vi har nått en ny brytpunkt i den tekniska utvecklingen. World Economic Forum kallar det för "den fjärde industriella revolutionen" och nu står vi plötsligt med en helt ny verktygslåda till vårt förfogande. Vi har tillgång till teknologier som inte bara hjälper oss att optimera och effektivisera sådant som vi redan gör, utan framför allt gör helt nya saker möjliga. Här hittar vi teknologier som artificiell intelligens (AI), blockeedjor, 3D-skrivare, nanoteknologi, bioteknik, Internet of Things, VR, AR med flera.
Med den här tekniska uppsättningen handlar hållbarhet inte längre bara om att sluta göra saker (även om vi fortfarande kraftigt behöver dra ner på det dåliga). Idag handlar det också om att trycka gasen i botten på innovationspedalen och fort som sjutton utveckla nya och mer hållbara lösningar. Inte lösningar i form av en snabbare häst, utan sådana som inte bara ersätter, utan som är smartare och mer attraktiva än de ohållbara alternativen.
Jag tänkte inte snöa in på alltför tunga resonemang kring tekniken, men två saker kan vara användbart att ha med sig:
Det första är att tekniken tenderar att utvecklas exponentiellt – en förlängning av Moores lag, Law of Accelerating Returns, som blivit ett uttjatat mantra i vissa tech-kretsar. En logaritm som i realiteten betyder att vi kommer att få se en mängd mäkta imponerande tekniska framsteg de närmaste tio åren som kommer att slå oss med häpnad. Framsteg som kommer att möjliggöra för nya gröna sätt som vi idag knappast kan föreställa oss.
Det andra är att kostnaden för en teknologi sjunker över tid och därmed blir tillgänglig för flera att använda. Förklaringen till detta hittar vi bland annat i det som kallas för "Wrights Law". Inom området hållbarhet innebär det exempelvis att energi från solceller idag är billigare att utvinna på många platser än sådan som kommer från fossila källor. Framtida gröna lösningar kommer över tid alltså inte "bara" vara smartare och mer attraktiva, utan också billigare. Då mina damer och herrar, då blir valet mycket enkelt.
Tidigare i år gav jag ut en rapport tillsammans med mina kollegor på SusTechable där vi presenterade konkreta exempel på hur artificiell intelligens (AI) hjälper oss redan idag i den gröna omställningen.
I rapporten utgick vi ifrån de sektorer som idag står för de största globala utsläppsposterna av växthusgaser; elektricitet, jordbruk, tillverkning, transport och byggnader. Det positiva är att listan hade kunnat göras nästan oändligt lång. AI är här och nu och hjälper oss bland annat med att:
1. Optimera energiflöden
Google lät sina egna algoritmer hitta nya lösningar för hur man justerade sina energiflöden för att kyla sina serverhallar. Algoritmen, i det här fallet Deep Mind, identifierade komplexa samband mellan parametrar som varje datahalls unika arkitektur, värmegenereringen, energianvändning och väder. Utifrån detta skapade man ett dynamiskt kylningssystem i realtid för varje anläggning. Energiförbrukningen i dessa center gick ner med 40%.
2. Generativ design
AI kan hjälpa oss att bli mer hållbara när det kommer till design av smartare produkter och lösningar. Med generativ design kan AI på egen hand föreslå design utifrån hållbara specifikationer och målbilder som aerodynamik, styrka och vikt. Den smarta datorn generar designförslag utifrån alla tänkbara möjligheter, det vill säga väljer det som är optimalt utifrån miljontals alternativ som vi människor aldrig hade kunnat eller hunnit räkna ut.
3. Speeda upp innovationstakten
AI kan med sin överlägsna analysförmåga hjälpa oss att hitta helt nya typer av lösningar inom kritiska områden. För att ta ett par exempel – utforska nya lösningar för batterier eller utveckla avancerade material som kan fånga koldioxid och lagra energi.
Det har var bara några få exempel från en av teknologierna i verktygslådan. Och kombinerar vi teknologierna med varandra, ja då får vi ordentlig hävstång framåt.
Men! Här kommer ytterligare ett men.
Jag tror att det är livsfarligt att luta oss tillbaka och lita på att tekniken kommer att fixa biffen. För att nödvändig förändring ska ske behöver vi aktivt arbeta för att ta tillvara på teknikens möjligheter – och detta behöver ske med ett fokus och med en hastighet av historiska mått.
- Företag behöver gå från tjusiga ord i stil med ”vi ska bli klimatneutrala till 2045” till att också visa på verklig ACTION.
- Entreprenörer behöver få stöd i att förverkliga sina disruptiva, gröna och teknikdrivna idéer.
- Politiker behöver ställa sig på tårna, fatta vissa impopulära beslut på kort sikt, för att skapa förutsättningar för nödvändig digitalisering och grön transformation. Bland annat behöver vi få till det där globala priset på koldioxid.
- Konsumenter behöver fortsätta sätta press på företag och rösta grönt med sin plånbok. Och som samhällsmedborgare behöver vi rösta på de hållbara alternativen i valurnan.
Summa summarum – när jag idag blickar framåt är jag mer hoppfull än på väldigt länge när det kommer till hållbarhet. Tekniken är redo att användas så låt oss med full kraft ställa oss på den där gröna innovationspedalen. Låt oss, var och en på de sätt som vi kan, arbeta för att möjligheterna inte bara stannar i teorin, utan tillämpas fullt ut i samhället, hos företag och i våra vardagsliv.
/ Judith
Tips på vidare läsning:
