DAO står för ”Decentralized Autonomous Organization” och utgår från idén att ett företag kan existera utan vare sig VD, styrelse, chefer eller anställda — där blockkedjor och kringliggande teknik hjälper oss att organiseras kring gemensamma mål. I en DAO röstas beslut fram av medlemmarna i demokratiska processer, incitament finns inbakat i kod och smarta kontrakt verkställer dess beslut.

En DAO saknar det som en traditionell organisation har; hierarkier. Etherium har sammanställer skillnaderna mellan en DAO och en traditionell organisation i tabellen här under.

Cooper ”Coopahtroopa” Turley, investerare och grundare av flera DAO:s, har en enklare definition: “a DAO is an internet community with a shared bank account”.

Förespråkare menar att DAOs gör det betydligt lättare för människor som inte känner varandra att jobba mot gemensamma mål. Något som kommer att leda till explosioner av skaparlust och handlingskraft.

Tack vare den underliggande blockkedjan kan människor i en DAO lita på varandra och dessutom bli belönade för sina insatser. För vissa DAOs finns möjlighet att arbeta för ekonomisk ersättning i form av tokens — ett framväxande alternativ till den traditionella anställningen. Men kommer DAOs att ersätta traditionella organisationer på bred front? Och kommer du eller någon i din närhet att jobba för en DAO inom en snar framtid? Vi börjar med att reda ut vad sjutton DAOs är och hur några av dem ser ut idag.

Harald eller hund?

Det finns en känd cartoon illustrerad av Peter Steiner som publicerades i The New Yorker år 1993. Bilden föreställer en hund som sitter framför en datorskärm och under bilden står skrivet ”On the Internet, nobody knows you’re a dog”.

På det gamla vanliga internet har vi haft svårt att lita på främlingar då vi inte har vetat vem det egentligen är som sitter på andra sidan skärmen. Och framför allt, om denna håller vad hen lovar. Med hjälp av blockkedjor kan vi, trots att vi förblir anonyma (om vi vill), ändå lita på varandra. Blockkedjor lyckas kombinera tillit och transparens med anonymitet vilket tidigare inte har varit möjligt. Vi kan alltså känna oss trygga i att ”Gorgeous_Harald_77” håller vad han lovar oavsett om den som sitter framför skärmen egentligen heter Maj-Britt eller är en hund.

Både öppna och slutna DAOs

Idag finns det både slutna DAOs och sådana som är öppna för vem som helst att ansluta sig till. I en öppen DAO samlas människor som inte känner varandra men som har ett gemensamt intresse. Stängda DAOs är endast tillgängliga för utvalda medlemmar — vissa av dem kan man ansöka till.

Oavsett öppet eller stängt går man vanligtvis med i en DAO genom att investerar i organisationens egen kryptovaluta eller token (token = beskrivs nedan). Dessa ger sedan tillgång till rösträtt och annat som finns definierat för varje unik DAO. När en DAO är lanserad kan man inte ändra i dess regler om inte communityn röstar igenom sådana förändringar.

Smarta kontrakt och tokens

DAOs har fram till nyligen framför allt varit en idé på ett papper, men i skrivandets stund ser vi allt fler lovande DAO-initiativ se dagens ljus. Ett gäng av dessa kommer jag att presentera alldeles strax, men först behöver vi reda ut ett par begrepp som är centrala kopplat till blockkedjor och web3.

I blockkedjans korta historieberättelse kom först kryptovalutan (bitcoin 2009) och i den andra fasen utvecklades smarta kontrakt och tokens i samband med lanseringen av Etherium.

Smarta kontrakt

Iden kring Etherium presenterades 2013 i form av ett white paper av den då 19-årige rysk-kanadensisk programmeraren Vitalik Buterin. Med Etherium uppstod en större vision för blockkedjor än att ”bara” utgöra en valuta; ”Etherium is for more than payments”. Nu fick vi även möjligheten att bygga andra saker ovanpå blockkedjan där smarta kontrakt var nyckeln.

Ett smart kontrakt är ett form av avtal där blockkedjan automatiskt uppfyller det vi har kommit överens om. Villkoren läggs in i koden och tekniken ger oss automatisering, pålitlighet och transparens. Förutom att kontrakten är självutlösande och verkställs per automatik när villkoren är uppfyllda, går de inte att dra sig ur. Ingen part kan i efterhand ändra vad man kommit överens om. Logiken har jämförts med en digital godisautomat. Mer om det här.

Smarta kontrakt kan vara allt ifrån enklare avtal mellan två parter, till ett komplext nätverk av sammanlänkade smarta kontrakt som interagerar med varandra. Det är med hjälp av smarta kontrakt vi kan definiera reglerna och skydda tillgångarna i en DAO. Ingen enskild medlem kan göra någonting som inte ligger i linje med de reglerna — som exempelvis spendera pengar ur den gemensamma kassan. Här kan du läsa mer om smarta kontrakt.

Tokens

Tokens kan jämföras med polletter som kan representera olika saker som är av värde. Det är med hjälp av tokens vi kan belöna medlemmar för utförda uppgifter och därmed skapa incitament.

En token kan ha ekonomiska värden — men också exempelvis ge rätten att äga, rätten att nyttja en tjänst, rätten att vara delaktig och så vidare. Överkurs är att det finns olika typer av tokens; payment tokens, utility tokens, governance tokens osv. Du kan läsa mer om dessa här.

Alltså.

Smarta kontrakt utgör grunden för samarbeten i en DAO.
Tokens utgör incitament för oss jobba tillsammans.

Vad kan en DAO pyssla med?

En DAO kan ha vitt skilda syften och mål. De kan ha ett rent socialt fokus där medlemmar samlar kring gemensamma intressen. Eller så kan vi använda kraften i en DAO för att gemensamt jobba för att försöka göra världen lite bättre. Tydligast blir det förmodligen om vi tittar på en rad exempel. Så, let’s!

Tillämpning 1: Gå samman för gemensamt ägande

Många NFTs har idag blivit väldigt dyra. Och vissa saker är roligare att göra tillsammans — som att investera i digital konst.

För dig som inte vet vad en NFT är kan du läsa artikeln jag skrev förra veckan: Vad är NFT? Och hur kan det appliceras inom områden som klimat, hälsa, identitet, välgörenhet och metaverse?

PleasrDAO är en DAO där ett gäng individer (framgångsrika sådana kanske bör tilläggas) har gått samman för att investera i kryptokonst. På webbplatsen pleasr.org kan man ta del av de NFTs som personerna via denna DAO samäger.

Ett liknande exempel är Friends with Benefits som du kan läsa mer om här. Båda dessa NFT-DAOs är slutna och grupperna avgör vilka som släpps in och inte.

Jag själv är med i en DAO för gemensamt ägande av NFTs (ingen av dem ovan dock). Det är ett kul sätt att med hjälp av gruppens medlemmar få koll på digital konst, men framför allt för att lära sig mer om hur arbetet i en DAO kan gå till.

Gemensamt ägande kan givetvis användas för annat än NFTs. Kanske har du drömt om att kunna köpa ett basketlag, en restaurang eller något annat dyrt? Genom DAOs kan människor gå samman och med gemensam kraft köpa annars orimliga saker som världens bästa sportklubbar. Tycker du att exemplet med sportklubbar låter lite crazy, spana in det här > Crypto enthusiasts want to buy an NBA team och Can a community of basketball fanatics run an NBA team as a DAO?

Tillämpning 2: Gå samman för att rädda planeten

Konsumentens och medborgarens roll när det kommer till hållbarhet är oerhört viktig. Det är kollektivt vi kan sätta press på både politiker och företag att agera. Vi kan rösta både i politiska val och med vår plånbok. Med DAOs kan vi nu även gå samman för att skapa skillnad inom områden som vi anser är viktiga.

”What if hundreds of people own land through newly formed DAO’s that protect the land from abusive farming practices, depletion of resources, and/or poor housing developments?” (citat).

EarthFund är en DAO där medlemmarna med gemensamma medel finansierar olika projekt som man kollektivt anser bidrar till en bättre värld.

”By buying the token and joining the EarthFund DAO, anybody in the world will have a vote on how the EarthFund treasury is used to fund planet-saving projects around the world.” — Earthfund

KlimaDAO är en aktör som genom sin token KLIMA tillhandahåller koldioxidkrediter för den frivilliga marknaden för klimatkompensation. Varje KLIMA-token är backad mot ett ton verifierade koldioxidekvivalenter (CO2e). Klimas mål är att vara med och höja priset på koldioxid. ”A high price for carbon forces companies and economies to adapt more quickly to the realities of climate change, and makes low-carbon technologies and carbon-removal projects more profitable.”

Att Klima är en DAO innebär att alla som innehar tokens har möjlighet att vara med och påverka i organisationens beslut.

Runt hörnet väntar fler klimat-DAOs. Exempel på sådana är ClimateDAO, Eden DAO, ReFi DAO och BasinDAO.

Tillämpning 3: Välgörenhet

Citizen DAO är en välgörenhetsorganisation där gruppens medlemmar tillsammans avgör vilka projekt man med gemensamma medel ska sponsra.

”If the United Nations was a project on GitHub, we’d fork it to create something new like the “United Citizens. Transparent. Fully decentralized. Owned & controlled by the people. That’s Citizen DAO. We think this way is better.” — CitizenDAO

Tillämpning 4: Ny typ av riskkapitalbolag

MetaCartel Ventures är en DAO som agerar likt ett riskkapitalbolag med fokus på tidiga investeringar i web3 och DAppar (decentraliserade appar).

Läs mer i artikeln How DAOs are Challenging VCs in the Race to Fund Web3 Projects.

Tillämpning 5: Organisationsform för metaverse

Spelplattformen Decentraland lanserade i januari 2020 och är en metaverse-värld byggd på Etherium. Istället för att ett traditionellt företag ligger bakom plattformen ägs och styrs den som en DAO.

”Decentraland is the first fully decentralized virtual world. It was always part of the original vision to hand over control to the people who create and play in this virtual space. In short — you, the users. Through the DAO, you are in control of the policies created to determine how the world behaves: for example, what kinds of wearable items are allowed (or disallowed) after the launch of the DAO, moderation of content, LAND policy and auctions, among others.”

Bonustillämpning: Skogen och bilen som tjänar sina egna pengar

Avslutningsvis, två exempel som stretchar tanken framåt.

”Can an augmented forest own and utilise itself?” Det var frågan som en grupp utvecklare, forskare och kreativa själar ställe sig. Resultatet blev Terra0, ett charmigt exempel på en DAO som enligt dess skapare kan likas vid ett konstprojekt eller en prototyp. Tanken är att skogen själv ska kunna sälja licenser och andra skogsnära tjänster och därmed tjäna sina egna pengar. Och på sikt äga sig själva.

Inom projektet har gruppen bland annat också släppt ett konstverk som en NFT som kommer att bränna upp sig själv om jordens medeltemperatur överskrider 2 grader. En liknelse med vad som kan tänkas hända med planeten vid samma temperaturhöjning. Här kan du läsa mer om konstverket.

Mitt sista exempel handlar om bilar och det utspelar sig i en framtid där självkörande fordon får lov att rulla på våra vägar. Här bjuder vi också in en annan teknologi; artificiell intelligens.

Förutom att kunna köra bil har AI:n tagit plats i företags styrelser. Så, varför skulle artificiella intelligenser inte kunna engagera sig i DAOs och därmed göra människor överflödiga (*MIND-BLOWING*).

I boken Blockchain: The Next Everything beskriver författaren Stephen P. Williams ett möjligt framtida scenario med en självkörande bil som är täckt av solpaneler. Bilen ägs och kontrolleras av en DAO och arbetar som taxi helt utan mänsklig inblandning. Förutom att tjäna pengar på taxiverksamhet kan bilen sälja solenergi som den inte själv behöver. På natten, när inte solen skiner, köper bilen el från andra och betalar med krypotvalutor.

Ett trovärdigt framtida taxi-scenario? Vem vet.

Paradoxen

Avslutningsvis vill jag poängtera att utvecklingen — som med alla tekniska framsteg — både för med sig möjligheter och hot. Detta gäller definitivt även för blockkedjor, kryptovalutor och web3.

I den bästa av världar kan tekniken förenkla för människor att gå samman i projekt som gör världen bättre. I betydligt sämre scenarios kan modellen användas exempelvis för att finansiera terrorism och andra otrevligheter. Där många anonyma bäckar små sammantaget kan få skrämmande stora ekonomiska muskler.

Hur stort kan det bli?

Hur stort DAOs kan bli är givetvis svårt att förutsäga. Tweeten här under visar hur läget såg ut sommaren 2021 och som vi vet kan det gå fort när människor tillsammans skapar hävstång med hjälp av tekniken.

Kommer alla organisationer så småningom att ersättas av DAOs?

Nja.

Fördelen med DAOs är att dessa kan kanalisera människors engagemang och rikta detta mot gemensamma mål. Skeptiker menar dock att modellen inte kommer att kunna skalas upp och samtidigt behålla medlemmars engagemang. Att denna friare form snarare leder till att endast ett fåtal är aktivt engagerade medan merparten är passiva. Något som i slutänden ändå blir att en liten grupp fattar besluten. Dessutom behöver incitamenten vara balanserade för att vi ska känna oss motiverade. Läs mer här.

En annan utmaning är att en DAO inte kan röra sig lika kvickt som ett företag vars VD på egen hand kan agera snabbt när det behövs. (Eller?)

Jag vågar inte gissa med vilken kraft DAOs kommer att slå igenom framåt. Oavsett är jag övertygad om att blockkedjor och web3 kommer att förändra sättet som vi arbetar — exempelvis genom att göra det lättare även för traditionella organisationsformer att köpa in externa lösningar, idéer och arbetskraft. Och för oss som redan är entreprenörer, frilansare och egenföretagare — för oss är klivet till en DAO inte speciellt stort.

/ Judith Wolst