Teknikens påverkan på vår hälsa, våra relationer, på våra barn och på demokratin

Rubriken på inslaget i Nyhetsmorgon är ”I teknikens klor” och jag är inbjuden att prata kring hur tekniken påverkar oss.

Bakgrunden till diskussionerna är, som många säkert vet, att de appar och digitala tjänster vi använder inte bara gör oss beroende, utan också medför konsekvenser på vår hälsa, våra relationer, på våra barn och på demokratin. Vissa uttrycker sig i termer av att det just nu och i realtid genomförs ett gigantiskt experiment på oss människor - och framför allt på våra barn - där vi inte vet hur det i längden kommer att påverka oss.

Vi lever i en tid där vi är mer uppkopplade än någonsin - mycket på ett positivt sätt. Men när vi i snitt kollar våra mobiler 150 gånger per dag så påverkar det oss i våra liv. Den digitala ekonomin, eller ”app-ekonomin”, handlar mycket om en kamp om vår uppmärksamhet då det för många tjänster finns en korrelation mellan spenderad tid på plattformarna och annonsintäkter.

Så, på Facebook, Google, Instagram, Snapchat m fl. sitter det en massa ytterst smarta människor vars jobb är att hitta trix för att dra nytta av våra mänskliga svagheter - våra ”buggar”. Drar nytta av hormoner, signalsubstanser och annat som triggar våra känslor och sinnen och som styr våra beteenden. Helt enkelt designa produkter och flöden som får dopaminet att flöda och leder oss mot kroken. Exempel sådana mekanismer är:

• Notifieringar (ofta i signalfärgen rött för ytterligare fånga vår uppmärksamhet)
• Funktionen ”refresh”, när vi drar fingret neråt för att uppdatera flödet (resultatet blir att mobilen förvandlas till en slot machine - har något nytt hänt eller inte?)
• Likes, kommentarer och reaktioner
• Meddelanden som försvinner efter en viss tid ("ephemeral"). Bäst att hålla koll så vi inte missar något viktigt!
• Auto-play där vi inte aktivt väljer att titta på ytterligare ett avsnitt på Netflix eller ett filmklipp på Facebook
• Chat-bottar
• De slumpvisa elementen som tillför osäkerhet och spänning
• Den noga uträknade takten som ny information presenteras för oss i flödet
• Med mera

Den senaste tiden har tidigare anställda på tech-företagen och investerare räckt upp handen och sagt, ”men hörrni, det här blev väl lite tokigt”! Exempel på röster som initierat initiativ mot sina tiggare arbetsgivare är Tristan Harris (fd anställd på Google), Roger McNamee (tidig investerare på Facebook) och Justin Rosenstein (mannen bakom Facebook-tummen). De skriver bland annat: "What began as a race to monetize our attention is now eroding the pillars of our society: mental health, democracy, social relationships, and our children”.

Med makt över oss användare bör rimligtvis också komma ett ansvar. Nyligen släpptes kampanjen Truth about Tech, initierat av Center for Humane Technology och Common Sense Media, som vill sätta press på teknikindustrin att se över hur de styr sina användares beteenden. Den vill också informera och utbilda oss användare i riskerna med våra digitala liv - framför allt när det kommer till barn och ungdomar.

Tekniken kommer både med en massa fördelar och utmaningar och jag tycker att diskussionen kring moral och ansvar är oerhört viktig. Även den ökade kunskapen generellt kring hur tekniken styr oss är central då kunskap och eget ansvar är en viktig del av lösningen. I just den här posten tänkte jag inte prata mer om det egna ansvaret utan får istället anledning att återkomma till detta senare.

Stort tack till Nyhetsmorgon som bjöd in till ett viktigt samtal!

// Judith