Den tekniska utvecklingen, på den här sajten kallad “ketchupeffekten”, driver innovation framåt. Men det finns även andra krafter som gör att företag ständigt måste utvecklas för att fortsätta vara relevanta, såsom kundens ständiga önskan efter någonting bättre. Den så kallade marknadsdrivna innovationen blir allt viktigare då kundens beteenden och preferenser förändras snabbare idag än någon gång tidigare.

Förutom att kundens preferenser förändras allt snabbare så har hon aldrig haft så stor makt som idag. Vi är ständigt uppkopplade, pålästa och kan hitta exakt vad vi söker. Känner vi oss illa behandlade kan vi göra våra röster hörda på diverse plattformar. De tjänster vi använder förväntar vi oss inte bara ska funka, utan också ge oss riktigt bra användarupplevelser. Det ska vara enkelt, snabbt, smidigt och gärna på våra egna villkor.

När vi som konsumenter väl har vant oss vi något så vill vi inte backa bandet! En av mina favoritundersökningar visar att 43 % av iPhone-ägare hellre lever utan skor i en veckan än utan utan sin mobil. Samma undersökning visar att 22 % skulle välja mobilen framför sin partner.

För egen del väljer jag nog trots allt både skor och partner framför mobilen. MEN, jag uppskattar exempelvis extra mycket att kunna träffa doktorn hemma från soffan när det passar mig bäst och genom tjänster som Kry och Min Doktor. Att behöva ta mig till en vårdcentral bara för att förnya ett recept känns plötsligt väldigt förlegat.

Ja, ni fattar.

De appar och digitala tjänster som vi använder i vår vardag, som exempelvis just Kry eller Spotify, har inte bara satt standarden för sina respektive branscher – utan för produkter och tjänster över lag. Att öppna ett bankkonto borde väl rimligtvis inte vara krångligare än starta ett nytt Instagram-konto? Och alla typer av blanketter som vi fortfarande måste printa ut och skriva under känns nu oerhört förlegade när Bank-id har visat oss ett betydligt smartare sätt.

Listan på våra preferenser kan göras lång. Idris Mootee sammanfattar den moderna konsumenten i:

”We want more, when we want it, how we want it, and at the price we want”.

”Diffusion of innovations”

Så, hur tar vi då till oss nya idéer, innovationer, teknologier? Sådant som över tid höjer ribban för våra krav som kunder? Jag tänker att vi först ska försöka enas kring ett par grundläggande aspekter (som kanske är självklarheter, men i alla fall). Till att börja med kan vi konstatera att vi som individer är olika. Samt att den genomsnittliga kunden inte har behov av de absolut senaste innovationerna. Dessa attraherar i första hand pionjärerna.

En teori som pedagogiskt beskriver just våra olikheter är ”Diffusion of innovations” där vi kan kategoriseras utifrån personligheter och intressen. Innovationsspridningsteorin eller adoptionsprocessen som vi kan översätta den till formulerades för första gången av Everett Rogers (år 1962 långt innan mobiler och uppkopplade prylar var uppfunna) i boken med samma namn. Modellen har alltså en hel del år på nacken men då våra grundläggande beteenden inte tycks förändras så står sid modellen fortfarande stadigt.

Roger kategoriserar in människor i fem möjliga segment; innovatörer (innovators), tidiga användare/brukare (early adpoters), tidig majoritet (early majority), sen majoritet (late majority) och eftersläpare (laggards). Tilläggas bör att hur vi välkomnar nyheter inte bara ligger i vår personlighet utan såklart varierar från ämne till ämne. Jag vill också tillägga att modellen går att applicera på alla typer av idéer, innovation och trender – inte bara kopplat till det digitala. Kanske ligger du själv i framkant när det kommer till nya husvagnsmodeller eller slaviskt följer de endaste framstegen inom rymdforskning. Men i mina exempel här under kommer jag dock att fokusera på digitala aspekter.

Så, hur ser då dessa fem segment ut?

Innovatörerna (2,5%) är en liten grupp som hela tiden håller koll på det senaste inom exempelvis teknik, internet och digitalisering och som är först med att anamma nya prylar, tjänster och tankegångar. De är med andra ord med och driver förändringen framåt.

Exempel: En personer som testade att investera i Bitcons flera år innan de flesta andra ens hade hört ordet.

De tidiga användarna eller brukarna (13,5%) är lite av trendsättarna i samhället och som visar vägen för alla andra. Likt innovatörerna så håller de koll, men de är inte lika villiga att utsätta sig för risker som innovatörerna. Så fort de upplever att produkten eller tjänsten som de har spanat in också håller vad den lovar så blir den intressant att investera i. Speciellt om den dessutom signalerar viss status 🙂

Exempel: En Apple-älskande person som alltid skaffar den absolut senaste modellen av en iPhone och glatt lägger upp den både på bordet och på Instagram för att signalera att hen minsann har koll på läget (en riskfri investering då personen anser att Apple alltid levererar både design och kvalitet).

Den tidiga majoriteten (34%) är varken trendsättare eller våghalsar, men de tar gärna till sig nya trender före snittet, men gärna efter att någon de känner (eller följer på sociala medier) kan gå i god för att det är ett smart drag. De dras med av de tidiga brukarna.

Exempel: Investerar i ett digitalt lås till dörren efter att två av grannarna bytt till detta och verkar nöjda. Hen slår gärna till när extra förmånligt erbjudande ges.

Den sena majoriteten (34%) är ett gäng traditionalister som är skeptiska till ny teknik och till förändringar över lag. De anammar nya innovationer först när majoriteten visat vägen före dem.

Exempel: Skaffar en smart mobil först när de inser att de faktiskt behöver ha en sådan för att kunna använda mobilt BankID eller komma åt dokument som är nödvändiga i jobbet. Eller som i min mammas fall, ärver en iPhone av sina barn för att i nästa steg ändå bli oerhört förtjust.

Eftersläparna (16%) är de som älskar att hålla sig fast vid ”så här har jag alltid gjort” och är sist av alla med att ta till sig ny teknik. När det kommer till digitala frågor är äldre målgrupper överrepresenterade, men det gäller definitivt inte alla äldre! Eftersläparna ändrar endast åsikt om de absolut måste eller om det blir en påtvingad standard.

Exempel: Person som fortfarande har en tjock-tv och aldrig skulle få för sig att byta förrän den totalt faller samman

Det var en lång redogörelse, är du fortfarande med mig?

En övning att göra på jobbet

Testa att mappa in er själva i modellen och tänk ut ett par exempel på områden där du och dina arbetskollegor själv är innovatör, tidig användare/brukare, tidig majoritet, sen majoritet och eftersläpare. Det behöver inte bara handla om teknik och digitalisering utan försök hitta andra områden där ni kan placera in er själva. Du kan läsa mer om övningen här: toolbox.hyperisland.com

När jag själ håller i utbildningar och workshops har jag märkt att det är svårast för människor att placera in sig själva i den långsamma högra svansen (eller så är det bara lite för pinsamt att erkänna att man ligger så pass mycket efter). Om ni inte kommer på något exempel för när du är en eftersläpare – hoppa över det!

 

Om du har några tankar, frågor eller invändningar kring ämnet här ovan så hoppas jag att du vill delta i diskussionen på LinkedIn som förs här.

/ Judith